Skånegården

En kall marsdag 1912 kom ett flyttlass med häst och släde körande över slätten mot Högs socken nordväst om Lund. Det var familjen Åkesson som var på väg till sitt nya hem – den gård som nu är Skansens skånegård.

Familjen bestod av Per och Bengta Åkesson och deras yngste son Emil. Emil hade nyss slutat skolan, och nu skulle han hjälpa till på gården. Sedan skulle han ta över den, var det tänkt. Men så blev det inte. År 1925 såldes gården och sedan stod boningshuset obebott länge.

När Skånegården flyttades till Skansen 1973–77 var Emil med och kunde berätta hur familjen hade levat där. Det är alltså familjen Åkessons hem på 1920-talet som besökaren får se.

Till gården hörde 20 tunnland jord, där familjen odlade säd och sockerbetor. Dessutom hade de några kor och ungdjur, höns, ankor, grisar, en bagge och en tacka.

Skånegården kommer från den bördiga slättbygden i Högs socken i södra Skåne. Där låg den helt kringbyggda gården mitt ute på den stora blåsiga och skoglösa slätten. Husen är byggda i korsvirke och tegel och taken är täckta med halm.

Byggnadstraditionen avspeglar en tid då det var ont om trä men fanns gott om lera och halm. Bostaden ligger i den södra längan. Den är byggd i korsvirke och är utvändigt panelad. Den äldsta delen är från 1820-talet, men har sedan dess byggts om flera gånger.

När man går in genom köksingången kommer man till ytterköket som till stor del upptas av bakugnen och en brygghuspanna. Till vänster ligger drängkammaren, som var Emils rum. Där finns ingen eldstad, så när det var riktigt kallt på vintern måste Emil sova i stugan hos föräldrarna.

Nästa dörr leder till det nedsänkta skafferiet där det är mörkt och svalt. Innerköket är litet och trångt. Här finns en järnspis och ett litet matbord med två stolar. Det var Per och Emils platser. Mor Bengta stod alltid när hon åt, som bruket var för kvinnor på den tiden.

Stugan var det enda bostadsrum som gick att värma upp. Här sov Per och Bengta. I nästa rum, ”lilla stugan”, står ett skrivbord med några av Emils lövsågerier. I byrån finns husets linneförråd och på det runda bordet står en trattgrammofon. Bengta tyckte mycket om musik.

Nästa rum är kammaren, gårdens finrum. Här står en kanapé som Per köpt på auktion. I övrigt rymmer huset en klädkammare, en kistekammare och en förstuga.

Den västra loglängan är byggd i korsvirke med vitkalkade fyllningar av lerklining. Varje höst fylldes logen förr med säd, men på Skansen är maskiner och redskap uppställda här. Den norra loglängans väggar är murade av obränt tegel som kalkats. Golvet är av trampad lera. Här förvarades foder till djuren. I östra delen finns avbalkningar för höns och får.

Stallet är murat av gult tegel 1917. I Skåne finns inga ladugårdar utan här kallas de kostall. Som på Skånegården rymmer stallet ofta både kreatursstall och häststall i samma länga. I byggnaden finns också ”huggeboden”, det vill säga en kombinerad snickarverkstad och vedbod.

Utanför Skånegården pickar skånska blommehöns och i sommarhagen vaggar grågäss, vitkindade gäss och svensk gul anka.

Bakom boningshuset finns en trädgård, som på skånsk dialekt kallas have, med slingrande gångar och buxbomshäckar. Typisk är också blandningen av prunkande blomsterrabatter, fruktträd, bärbuskar och köksträdgård. Sådana trädgårdar anlades från början vid de skånska prästgårdarna och spreds under 1800-talet vidare till bondgårdarna.

I samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen har Skansen anlagt enträdgård för fjärilar, en naturstig och en en damm för grodor. Dessa ligger i anslutning till Skånegården och Väla skola.

Artur Hazelius grav är belägen alldeles nära Skånegården. Här vilar sedan 1901 Skansens grundare. På den lilla träskylten framför gravkullen kan man läsa: ”Vandringsman. Stanna en minut vid artur hazelius grav med vördnad och tack inför hans stora minne”.

Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.

Källa:www.skansen.se/artikel/skanegarden.