Hornstulls Strand
En mötesplats, restaurang, bar, evenemangslokal med en konsert – och klubbscen samt uteservering vid Hornstulls Strand 4 i Stockholm.
Backen Parklek Stockholm
Det här är en stor parklek med plaskdamm som ligger i ett parkstråk i ett bostadsområde med flerfamiljshus. Det finns många olika lekavdelningar på olika nivåer inom lekplatsen. Högst upp […]
Hemstädning Stockholms.
Meningen med hemstädningsservicen är att du ska kunna ägna din tid till viktigare och roligare saker än att städa och ändå kunna komma hem till ett städat, rent och fint […]
Sollentuna kommun.
Sollentuna kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunförvaltningen är belägen i Tureberg (en del av tätorten Stockholm). Kommunen gränsar (i medurs ordning söder ifrån) till kommunerna Sundbyberg, Stockholm, Järfälla, Upplands Väsby, Täby, Danderyd och Solna. Sollentuna kommunhus i Tureberg Administrativ historik. Sollentuna kommun […]
Allt om Stockholm: Kultur, Nöje och Företag
Lidingö kommun.
Lidingö kommun eller Lidingö stad är en kommun öster om Stockholmskommun inom Stockholms län. Gränsen mellan Lidingö kommun och Stockholms kommun i Lilla Värtan går i nord-sydlig riktning i Lilla Värtan 350 meter från kajkanten vid Ropsten.
Kommunen innefattar ön Lidingö samt ett antal kringliggande ögrupper däribland Storholmen, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen. Fastigheterna Björkskärs skärgård och Lilla Nassa skärgård utanför Möja ägs av Lidingö kommun som svarar för tillsynen. Dessa senare ögrupper ingår dock i Värmdö kommun.
Lidingö ingår i Storstockholm.
Administrativ historik.
Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med Lidingö socken, som inrättades som Lidingö landskommun inom Danderyds skeppslag närkommunbegreppet infördes i Sverige 1863. Den har territoriellt inte berörts av de omfattande indelningsreformer som genomförts i Sverige. Ön Tranholmen som tidigare tillhörde Lidingö, överfördes till Danderyds kommun den 1 januari 1971. Den tidigare landskommunen blev Lidingö köping 1910 och Lidingö stad 1926. Sedan 1971 är den en kommun av enhetlig typ, men använder enligt ett fullmäktigebeslut sedan 1992 benämningen Lidingö stad.
Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 från Vaxholms kommun. Lidingö stads totala landareal ökar därvid med 1,3 % till totalt 30,89 km² (3089 ha).
Lidingös stadsvapen och logotyp.
Lidingö stadsvapen som handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet, fastställdes av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Gustaf V 1928. Vapnet inregistrerades av PRV (Patent- och registreringsverket) 1 november 1974 som ett figurmärke med registrerings nr. 410-0204/2003. Vapnet är beskrivet enligt följande blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld. Den av PRV registrerade grafiska utformningen har stiliserats ett flertal gånger, senast under 1980-talet. Nuvarande officiella utseende har inte uppdaterats hos PRV i form av ett nytt original utan visar ett skepp som en målning motsvarande den bild som visas i NEs nätupplaga, artikel Lidingö.
Det vapen som visas som en bild i artikeln har inte samma grafiska utformning som Lidingö kommuns officiella grafiska utformning. Extern länk till Lidingö stads officiella utformning av stadsvapnet som även fungerar som Lidingö stads logotyp:Lidingö stadsvapen.
Historisk bakgrund till stadsvapnet.
En stadsvapenkommitté bildades 1926 när det blev klart att Lidingö köping skulle bli stad. Men det skulle ta mer än ett år innan man hade nått enighet om hur vapnet skulle se ut. Mängder av förslag framfördes, det ena mer långsökt än det andra, till största del beroende på att man helt enkelt inte kunde komma på något speciellt utmärkande för Lidingö som under tidig historia hade varit ren landsbygd med i huvudsak jordbruk som huvudsaklig verksamhet. Bland annat framfördes förslaget; en sköld med två delfiner, för att anspela på Lidingös marina miljö men det avvisades med motiveringen att delfiner inte var typiska för vattnen runt Lidingö.
Dåvarande riksheraldikern greve Adam Lewenhaupt såg sig tvungen att ingripa då vapenkomittén inte tycktes kunna enas och framförde mer som ett skämt förslaget; en sköld med ärtor och en fisk för att anspela på den lokala maträtten lidingölake med ärtor där han även kunde tänka sig ersätta laken med två eller tre strömmingar som också fiskades i stora mängder utanför Lidingö förr i tiden. Han menade att ”den heraldiska kulinaristiken har gott om figuralt talat smältbara ingredienser”. I ett tidigt skede hade han framfört det mer seriösa förslaget med ett eller flera vikingaskepp, ett förslag som han egentligen hade tänkt sig för Saltsjöbaden i dess egenskap av “centralort för modern sjösport”, vilket dock hade förkastats av de styrande i Saltsjöbaden och därmed blivit ledigt.
Vikingaskeppet kom till slut att segra även om det aldrig har kunnat beläggas på något sätt att Lidingö skulle ha varit en samlingsplats för sjöfarande Vikingar som var den bakomliggande tanken med förslaget, men som idag passar mycket väl in genom att Lidingö sen lång tid tillbaka utgör en centralort för modern segelsport genom de årliga stora segelregattorna Lidingö Runt och Runt Lidingö och Lidingös betydelse för båtlivet med totalt cirka 3 000 bryggplatser för fritidsbåtar varav en stor del upptas av segelbåtar.
Kommunens ledningsorganisation.
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige som har följande underorganisationer till sitt förfogande:
Områdesindelning.
Kommunen är indelad i 18 stadsdelar vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade. Se även Lidingös historia.
Stadsdelsnamn och invånarantal.
Norra Lidingö
Södra Lidingö
Tätorter.
Befolkningsutveckling.
Boendeformer.
Större delen av Lidingös areal är bebyggd med friliggande villor där områdena Herserud och Hersby tillhör de äldsta villaområdena som började bebyggas från omkring 1906. Större områden med flerbostadshus finns vid Sticklingehöjden, Torsvik, Baggeby-Bodal, Larsberg, Högsätra, Näset, Skärsätra och Gåshaga. Större radhusområden finns i områdena Bo och Rudboda.
Våra kompisar rekommenderar:
Vi köper dödsbo för bra priser
Totala antalet hushåll uppgår till cirka 20 900. 64% av invånarna bor i lägenhet (hyresrätt eller bostadsrätt), övriga i fristående villor, radhus eller kedjehus.
Offentlig sektor.
Utbildning.
Skolor.
55 förskolor, 21 grundskolor och 2 gymnasieskolor, Hersby gymnasium och Gångsätra gymnasium. Dessutom finns Nyckelviksskolan (konsthantverk), Carl Malmstensskolan (möbelsnickarutbildning) samt Lidingö Folkhögskola och Bosöns Idrottsfolkhögskola. Bland andra Futuraskolan och Vittra AB driver friskolor i kommunen.
Vårdmottagningar.
5 läkarmottagningar.
Folktandvården.
1 tandläkarmottagning inom Landstingets folktandvård, övriga i privat regi.
Äldreboende.
3 anläggningar i kommunal regi och 3 på entreprenad.
Näringsliv.
Totalt finns det 5263 företag inregistrerade på Lidingö och som har sin huvudsakliga verksamhet på Lidingö varav 109 företag med 10-49 anställda. Många arbetsplatser finns inom lokala tjänstesektorn som detaljhandel, hotell, restaurang och inom offentlig sektor. Största arbetsgivare är Lidingö kommun med cirka 2 300 anställda. Totalt finns det cirka 11 900 arbetstagare (arbetsplatser) inom Lidingö kommun, alla arbetsgivare inräknat.
Företagsbyar finns i området Dalénum, AGA:s tidigare fabrikslokaler med ett 70-tal företag, i Stockby där det finns omkring 21 olika företag av varierande storlek och Gåshaga företagsby. AGA AB:s huvudkontor med cirka 150 anställda utgör en del av Dalénum. I tabellen nedan listas några av Lidingös större arbetsgivare i antalet anställda räknat, i bokstavsordning:
På Lidingö finns ett stort antal större kurs- och konferensanläggningar med logimöjlighet, se konferensanläggningar på Lidingö.
Transport.
Gamla och nya Lidingöbron som förbinder Torsvik med Ropsten är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Gamla Lidingöbron används enbart för Lidingöbanan med ett spår utan möjlighet till mötande spårvagnar, cyklister, mopedister och fotgängare, men kan vid behov utnyttjas av exempelvis räddningsfordon och liknande om hinder föreligger på nya Lidingöbrons körbanor. Den nya Lidingöbron med tre körfiler i vardera riktningen är avsedd för enbart personbilar, lastbilar och motorcyklar. Gåshagaleden mellan Torsvik och Gåshaga på södra Lidingö är den största genomfartsleden på Lidingö. Leden innefattar sju trafikljusplatser och två järnvägskorsningar med bommar för Lidingöbanan samt fyra rondeller. Avståndet på väg mellan uppfarten på Lidingöbron vid Ropsten och Gåshaga bostadsområde längst öster ut på södra Lidingö, uppgår till cirka 9,7 km. I lågtrafik avverkas sträckan med bil på cirka 12 minuter. Genomfartsleden på norra Lidingö sträcker sig från Lidingöbron förbi bostadsområdena Näset och Bo ut till bostadsområdet Rudbodasöstra gräns mot den norra delen av Långängen-Elfviks naturreservat och vidare ut till Elfviks gård via Elfviksvägen.
Gåshagaledens utbyggnad.
En ny förbifartsled på Gåshagaleden är planerad mellan Skärsätra och Högberga, den så kallade Södra huvudleden, som i huvudsak inte har förändrats något sen 1920-talet, för att i första hand eliminera köbildning i rusningstrafik vid korsningarna med Lidingöbanan vid Skärsätra, Kottla och Högberga, som är försedda med bommar och minska fordonstrafiken i bostadsområdena vid Skärsätra och Mölna. Merparten av de trafikljusreglerade övergångsställena på leden ska tas bort för att fordonstrafiken ska kunna hålla en jämnare hastighet och reducera risken för olyckstillbud vid övergångsställen. Den så kallade “vägfrågan” har under åren 2005–2010 varit föremål för en intensiv offentlig debatt på Lidingö och genererat totalt 750 remissvar från både organisationer och privatpersoner. Den 30 april 2009 gick remisstiden ut. Beslut i vägfrågan beräknas kunna fattas i kommunfullmäktige under försommaren 2010 eller senast under hösten. Under hösten 2009 framfördes av Lidingö kommun en 300 m lång bergtunnel förbi Skärsätra och en planskild korsning med Lidingöbanan vid Högberga som ett nytt huvudalternativ till tidigare vägförslag ovanjord. En bergtunnel skulle enligt kommunen eliminera alla nackdelar som en ny vägdragning på aktuell sträcka ovanjord kan medföra. Kritiker menade att kostnaden blir för hög och miljövinsterna marginella.
Kollektivtrafik.
På södra Lidingö finns Lidingöbanan, spårvagnslinje 21, med ändstationer Gåshaga längst öster ut på södra Lidingö respektive Ropsten på Stockholmssidan via gamla Lidingöbron där tunnelbanan i Stockholm ansluter. Sträckan Ropsten till Gåshaga med Lidingöbanan avverkas på cirka 20 minuter. Sträckan Gåshaga till T-centralen med omstigning till tunnelbanan vid Ropsten tar cirka 34 minuter.
Ett omfattande bussnät finns för resor inom Lidingö. De norra delarna av Lidingö inkluderat Rudboda och Näsets flerbostadsområde, som saknar spårbunden trafik, trafikeras av bussar som via Lidingö centrum går vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik går det även bussar från Larsberg via bostadsområdena Bodal och Baggeby på södra Lidingö till Ropsten och vice versa för att komplettera Lidingöbanans begränsade kapacitet för dessa bostadsområden som sammantaget utgör det mest tätbefolkade området på Lidingö. SL ansvarar för buss- och tågtrafiken på Lidingö. Lidingö kommun har som målsättning att ha samtliga bussar på Lidingö biogasdrivna med gas producerad från Käppalaverket.
Reguljära båtförbindelser finns mellan Lidingö, Nacka Strand och Nybroviken i centrala Stockholm och ut till Stockholms skärgård vid bryggplatserKlippudden, Larsberg och Gåshaga. Vägverket har planer på att upprätta en reguljär vägverksfärja mellan Larsberg och Stockholm. Planen inbegrips i ett större projekt som syftar till att bättre utnyttja Stockholms vattenvägar för att reducera belastningen av speciellt tung trafik på vissa vägavsnitt. I en utredningen som påbörjades 2007 föreslås nya färjeleder med vägverksfärjor på sträckorna Ekerö-Lövsta, Slagsta-Ulvsunda industriområde, Nacka (Bergs oljedepå)-Frihamnen och Nacka-Larsberg. Förbindelserna har beräknats kunna vara i drift omkring 2011.
Fordonsparkering.
P-skiva gäller på de två stora parkeringsplatserna vid Lidingö centrum och på vissa andra parkeringsplatser, med 3 timmars fri parkering på de större och 30 min på de mindre parkeringsplatserna. Parkering på gatumark är avgiftsfri. Särskilda parkeringsregler gäller vintertid 1 december – 14 maj, datumparkering och veckodagsparkering. Allmänna boendeparkeringar, som underhålls av Lidingö kommun, har avgiftsfri 7-dagars parkering. Infartsparkeringen till Stockholms kommun ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten utanför avgiftsringen för trängselskatt.
Trängselskatt och Lidingöregeln.
Lidingö ligger utanför avgiftsringen för för trafik till och från Stockholms kommun som permanentades 2007. Vid Ropsten finns tre betalstationer i anslutning till Lidingöbron. För att komma ut på det allmänna vägnätet eller in till Lidingö utan att behöva betala trängselskatt finns den så kallad Lidingöregeln som innebär att fordon ut från Lidingö inte behöver betala avgifter om fordonet passerar någon av de tre betalstationerna vid Ropsten och ytterligare en betalstation på annan plats inom 30 minuter. Avgiftsfrihet gäller också i omvänd riktning om villkoret 30 minuter uppfylls. Utfartsvägen eller infartsvägen som i första hand är tänkt för 30 minutersregeln är via Gasverksvägen, Björnnäsvägen i Lilljansskogen och vidare norrut på Roslagsvägen förbi betalstationen innan avfarten tillBergshamravägen eller vice versa. När norra länken är färdigbyggd omkring 2015, integreras Lidingö i avgiftsringen med möjlighet att ta sig ut till det allmänna vägnätet utan att betala trängselavgift via norra länkens planerade anslutning vid Frihamnen.
Politik.
Lidingö styrs sedan 2002 av en koalition bestående av moderaterna och folkpartiet. Sedan 2010 ingår även Kristdemokraterna i koalitionen. Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen sedan 2003 är Paul Lindquist (m). Vice ordförande sen 2008 är Minna Klintz (fp). I valet 2010 förlorade Vänsterpartiet sitt enda mandat i kommunfullmäktige med en röst.
Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.
Förutom de sju riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige.
Valresultat.
Val till kommunfullmäktige.
Mandatfördelning i valen 1970–2010.
Sociala visioner.
År 2005 antog kommunfullmäktige Lidingös hälsoprofil under parollen “din hälsa på Lidingö” där man betonar att kommunen aktivt ska verka för invånarnas fysiska, psykiska och sociala hälsa för att stävja negativa trender i samhället. Stora skyddade grönområden i anslutning till befintliga större bostadsområden och stora möjligheter till fysiska aktiviteter inom av kommunen iordningställda idrottsplatser och motionsanläggningar till inga eller mycket låga självkostnader, en väl utbyggd närvård och äldreomsorg anses som viktiga delar i detta.
Kyrkor.
Lidingö församlings område sammanfaller med kommunens, med undantag av Storholmen, som överförs från Vaxholms församling den 1 januari 2012. Det är ett års fördröjning, jämfört med kommungränsändringen.
Sevärdheter i urval.
Sportanläggningar.
Återvinningscentraler.
Reningsverk för avloppsvatten.
Käppalaverket beläget intill Gåshaga på den östra sidan av södra Lidingö, är ett reningsverk som tar emot avloppsvatten från 12 kommuner i norra och östra Storstockholm med rening av över 50 milj. m3 avloppsvatten per år. Verket är producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala gränsande till Gåshaga med en bergtunnel till den nordvästra delen av Lidingö för vidare anslutning över Stora Värtan till Stocksund och ut till anslutna kommuner.
Föreningsliv.
Lidingö har ett rikt föreningsliv som täcker upp de flesta intresseområden. Lidingö båtförbund har 12 anslutna båtklubbar där den största är Bosö Båtklubb som har sin hamn i den västra delen av Södergarnsviken på norra Lidingö.
Övrigt.
Lidingö är efter Stockholms kommun Sveriges mest ambassadtäta kommun. På Lidingö finns följande länders ambassader (inkluderat konsulat): Albanien, Angola, Bahamas, Bolivia, El Salvador, Eritrea, Honduras, Iran, Kongo, Ukraina, Vitryssland och Zimbabwe. Flera ambassader i Stockholm har sitt ambassadörsresidens på Lidingö, däribland Kanadas ambassadör som bor i Gustaf Daléns ursprungliga privata Villa Ekbacken.
Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform.
Källa:.