Kungliga nationalstadsparken

Det kungliga landskapet

Kungliga nationalstadsparken är ett kungligt landskap med en unik blandning av natur och kultur som vi till stor del har de svenska kungarna att tacka för.

 

Deras skiftande intressen har givit området dess säregna mångfald av natur-, kultur- och friluftsvärden. Exempelvis resulterade Karl XI:s stora jaktintresse i att han inhägnade Södra och Norra Djurgården till en stor jaktpark på 1680-talet.

Gustav III smyckade på 1780-talet Brunnsvikens stränder med engelska parker där Haga blev kronan på verket. Fyra av Sveriges elva kungliga slott finns i området-varav tre i Solna – Rosendal, Ulriksdal, Haga slott och Gustav IIIs paviljong.

 

 

Naturvärden

Kungliga nationalstadsparken utgör en ekologiskt viktig spridningskorridor för ett stort antal växter och djur. Av Upplands djur och växter lever ca 3/4 här. Bland däggdjuren kan nämnas räv, grävling, mård, mink och rådjur.

 

Ett hundratal fågelarter häckar i området liksom åtta av Upplands elva fladdermusarter. Här lever även en del mycket sällsynta insekter. Norra Europas största bestånd av grova ekar, finns här. Det är ofta på dessa som många sällsynta arter har hittats.

 

Friluftsvärden

 

Kungliga nationalstadsparken utgör ett viktigt rekreations- och friluftsområde. Den livgivande grönskan renar luften, dämpar buller, bidrar till ett bra klimat i staden samt gör bevisligen storstadsborna friskare genom sin avstressande funktion.

 

Parken innehar ett brett aktivitetsutbud, allt från härliga picknickställen till jogging- och skidspår. Området fungerar även som en pedagogisk arena för alla skolor i området från förskola till universitet.

 

 

 

Hagaparken

 

Den engelska parken

 

Hagaparken är en del av den Kungliga nationalstadsparken i Solna och är Sveriges främsta exempel på en ”engelsk park”. I den engelska parken skulle man efterlikna naturen men samtidigt skapa överraskningar med plötsligt uppdykande diken, utsikter och byggnader från andra kulturer och tidsåldrar. Olika byggnader i parken, till exempel nybyggda ruiner och paviljonger, skulle bjuda på ständigt nya upplevelser.

 

Parkstilen växte fram i England under mitten av 1700-talet och utgår från naturen med mjukt formade gräsytor, så kallade pelouser, växelverkande med mörka skogspartier och halvöppna hagar. Stilen hämtade influenser från antiken, Italien och Kina. Karaktäristiskt är de slingrande gångarna, bersåerna och de ståtliga träden.

Det kinesiska inslaget kom med ostindiefararna som hade med sig bilder av de dramatiska kinesiska parkerna. Den engelska parken kom som en reaktion mot den formella, symmetriska och strikta franska barockparken med sina raka linjer i allér och hårt tuktade häckar, träd och buskar. Den stil som dominerar Ulriksdals slottspark i Solna.

 

 

Gustav III – den gustavianska parken

Vi förknippar Hagaparken med Gustav III som hade stora visioner för parken och ibland benämns Haga den gustavianska parken eftersom det var Gustav III som var initiativtagare till lustparken. Han utförde själv många skisser, både till själva parken och till byggnaderna, Kungen hade många skickliga yrkesmän till sin hjälp som kunde förverkliga en hel del men inte allt.

 

Störst betydelse för parkens utformning och innehåll hade arkitekten Fredrik Magnus Piper som skickades av Gustav III på en åtta år lång studieresa för att studera den engelska parken i Frankrike och England. Bland arkitekter till de ståtliga byggnaderna kan nämnas ex Louis Jean Desprez, Olof Tempelman och Carl Christoffer Gjörwell.

 

Gustav III:s italienska resa

Gustav III:s ursprungliga plan var att anlägga en mindre engelsk park vid Haga. Åren 1771-1780 anlades också en enkel promenadpark nära nuvarande Kungliga begravningsplatsen i sydosthörnet av Haga. Efter den italienska resan 1783-84 förändrades ambitionerna. Nu skulle hela Brunnsviken kantas av engelska parker i ett landskap inspirerat av Italien.

På Albanoberget söder om Rom ligger orten Frescati och norr om Rom ligger staden Tivoli. Dessa namn återfinns i rätt väderstreck kring Brunnsviken. Haga blev dock juvelen i kronan och här växte ambitionerna. Genom inköp av Brahelunds gård (sedermera ombyggd till Gustav III:s paviljong) med omgivningar fördubblades Hagaparken och en intensiv byggperiod inleddes med diverse byggnader enligt nedan.

 

Grunden till ett lustslott med plats för Gustav IIIs antikviteter

År 1786 påbörjades arbetet med grundläggningen av Gustav III:s stora lustslott, efter arkitekt Olof Tempelmans och senare av Desprez ritningar. Den 16 mars 1792 mördades Gustav III och intensiteten i arbetet med Hagaparken avtog. Slottet blev aldrig färdigbyggt, men grunden finns fortfarande kvar i parken. Under 1800-talet ökade Hagas betydelse som promenadpark. Att de kungliga parkerna öppnades för folket var en tendens i hela Europa vid den här tiden.

En ny tid

År 1935 flyttade kronprinsparet Sibylla och Gustav Adolf in i Haga slott och begreppet ”sessorna på haga” myntades.

Lika rofyllt och lyckligt som vistelsen här skildrades i artiklar och journalfilmer lika tragiskt blev beskedet att kungens far dött i en flygolycka. Gustaf Adolf omkom endast 40 år gammal i en flygolycka den 26 januari 1947. Det KLM-plan han färdades i på väg hem från en jaktresa i Holland störtade på Kastrup i Danmark strax efter starten och alla 15 ombordvarande omkom.

 

Hans ende son, kronprins Carl Gustaf, var då endast 9 månader gammal. Sibylla längtade tillbaka till Stockholms Slott och 1966 gick dispositionen av Haga slott till regeringen för möten och övernattning för prominenta gäster.

 

Nu har dispositionen gått tillbaka till hovstaten i och med inflyttningen av kronprinsessparet sommaren 2010.

Parkens byggnader i korthet

 

Gustav III:s Paviljong

 

Det kungliga lustslottet uppfördes åt Gustav III och ritades av arkitekt Olof Tempelman år 1787.

Inredningsarbetet leddes av Louis Masreliez.

Både den stilmedvetne monarken Gustav III och Masreliez hade blivit intresserade av den romerska antiken under studieresor till Italien, vilket återspeglas i både möbler och interiörer.

 

 

Koppartälten

Koppartälten uppfördes 1787 efter ritningar av Depréz som stallbyggnader och logement för vaktmanskapet.

Fasaderna åt söder skulle likna romarnas härtält. Idag rymmer koppartälten café och ett parkmuseum.

 

 

Haga Slott

Haga slott kallades tidigare ”Drottningens paviljong” och uppfördes 1802-05 av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell på uppdrag av Gustav IV Adolf och har varit bostad för medlemmar ur den kungliga familjen under hela 1800-talet.

På 1930-talet renoverades slottet och blev bostad till arvprinsen Gustav Adolf och Prinsessan Sibylla. Under ”Hagasessornas” och vår nuvarande Konung Carl XVI Gustafs barndom upplevde Haga slott sin blomstringstid.

Från 1966 disponerades Haga slott av regeringen som gästresidens. Sedan 2009 återgavs dispositionsrätten till H.M. Konungen, och slottet är nu bostad åt kronprinsessparet.

 

 

Ekotemplet

Ekotemplet från år 1790 byggdes med arkitekt Gjörwells ritningar som en sommarmatsal för de kungliga.

 

 

 

 

”Ruinen” – Slottsgrunden

Slottsgrunden är vad som återstår av Gustav III:s dröm om ett magnifikt palats och museum för antikviteter. Arbetet avbröts i och med Gustav III:s död 1792.

 

 

 

Gamla Haga och den Turkiska kiosken

Gamla Haga var Gustav III:s första bostad på Haga från 1772. Byggnaden har flyttats från sin tidigare plats och är idag privatbostad och ligger numera på en kulle nära Turkiska kiosken som var den enda byggnad som uppfördes av Piper i parken. I den finns pompejanska väggdekorationer efter skisser av konstnären Louis Masreliez.

 

 

Kinesiska pagoden

Den Kinesiska pagoden är en öppen åttkantig byggnad med ett tälttak prytt med drakhuvuden. Förr med klockor som ringde vid minsta vindpust. Ligger vid villorna Kina och Japan men är möjlig att besöka med visad hänsyn till de närboende.

 

 

 

Finnstugan

Finnstugan är Hagas äldsta byggnad på ursprunglig plats och användes vid sekelskiftet som musikcafé. Byggnaden innehåller idag privatbostäder.

 

 

 

Kungliga begravningsplatsen

Den kungliga begravningsplatsen ligger på ön Karlsborg i Brunnsviken i södra Haga och utgör sista vilorummet för flera medlemmar ur ätten Bernadotte bland annat Gustaf VI Adolf och Drottning Louise, prinsarna Sigvard och Bertil m fl. Den första som begravdes här var Gustav VIs första kronprinsessa Margareta år 1922. Begravningsplatsen är öppen för besök i maj: söndagar och helgdagar kl. 13-15. I  juni-augusti: torsdagar kl. 9-15.

 

 

Grindarna

Haga norra grindar stod i början i Kungsträdgården och flyttades hit av Karl XIV Johan vars namnchiffer pryder entrén. Haga södra grindar flyttades från Kungsträdgården av Karl XIII vars namnchiffer pryder portalen.

 

 

 

 

Växthusen

Idag finns Fjärilshuset i växthusen som är öppet för besök.

 

Byggnader från 1800-talet

I parken finns även ett antal privatägda byggnader. Villorna som tillkom under 1800-talets senare del har namn som Kina, Japan, Valhalla, Ädelsten och Sofieberg.

 

Källa: www.visithaga.se/se/om-hagaparken/historia-1241928

Om du är rättighetsinnehavare och har invändningar kontakta gärna oss via vår kontaktform..